Pressmeddelande 29-06-2018 kl. 10.15
© Bild: Mikael Ahlfors, miljöministeriets bildbank
Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar
Över 90 % av finländarna anser att naturen är viktig, upplever den vara en del av den nationella identiteten och tror att naturen ökar människornas välbefinnande och hälsa. Detta framgår av den enkät som miljöministeriet lät genomföra i juni och som på ett täckande sätt kartlägger finländarnas förhållande till naturen.
Helst av allt vill finländarna röra sig eller koppla av i naturen. Sammanlagt 67 % av finländarna rör sig åtminstone varje vecka i naturen, men kvinnor (48 %) rör sig betydligt oftare i naturen flera gånger i veckan än vad män gör (33 %). Bland personer i 45–64-årsåldern uppger 45 % att en av deras favoritsysslor i naturen är att plocka bär eller svamp, och för över 65-åringar är motsvarande siffra 40 %. Bland de svarspersoner som är under 25 år upplever bara 14 % detta som viktigt.
Enligt enkäten är grönområden i närheten av hemmet och den egna gården den natur som ligger finländarna närmast om hjärtat. Finländarnas uppskattning för naturen i den närmaste omgivningen, den egna gården och närliggande rekreationsområden avspeglar sig också i att en klar majoritet (86 %) anser att naturen bör beaktas bättre i stadsutvecklingen.
Den sjätte utrotningen upplevs inte som ett betydande hot
Ungefär hälften av finländarna (48 %) känner oro för den finska naturens tillstånd, men när det gäller naturen i globalt perspektiv är till och med över två tredjedelar (78 %) av svarspersonerna oroade. Allra mest oroade över den finska naturens tillstånd är personer över 65 år, för av dessa uppger 64 % sig vara relativt eller väldigt oroade. Bland de svarspersoner som är under 25 år är bara 36 % oroade över naturens tillstånd i hemlandet, medan 73 % är oroade över naturens tillstånd i globalt perspektiv.
Enkäten bekräftar uppfattningen om att finländarna, oavsett ålder, är medvetna om klimatförändringens negativa konsekvenser. Sammanlagt 52 % av svarspersonerna nämner klimatförändringen som ett av de största hoten mot vår natur. Det största hotet upplevs trots allt nedskräpningen vara (53 %), och den har också diskuterats mycket den senaste tiden. De svarspersoner som är över 65 år är ännu mer oroade över kemikaliseringen och miljögifterna (63 %).
Den diskussion som pågår inom vetenskapssamhället om den sjätte utrotningen och utarmningen av den biologiska mångfalden ser enligt enkäten inte ännu ut att ha spridit sig och blivit mer allmänt känd. Endast 24 % av svarspersonerna nämner utarmning av den biologiska mångfalden som en av de största hotfaktorerna. Sammanlagt 78 % av svarspersonerna upplever dock att en av samhällets centrala uppgifter är att trygga den biologiska mångfalden.
Det personliga ansvaret betonas
Enligt finländarna är ansvaret för bevarande och ett hållbart nyttjande av naturen något som ankommer på varje enskild medborgare. Sammanlagt 78 % av svarspersonerna anser att det personliga ansvaret är stort eller väldigt stort. Totalt 68 % efterlyser ansvar från de statliga myndigheternas sida. Minst ansvar upplevs civilsamhällesorganisationer ha (47 %), liksom även skolor och läroanstalter (48 %).
En klar majoritet av svarspersonerna upplever att beaktandet av naturvärden ger mer fördelar än nackdelar och att naturvården inte är en belastning för näringslivet. Endast 27 % av finländarna upplever att naturen skyddas i tillräcklig utsträckning på riksnivå, men frågan upplevdes samtidigt vara knepig – 38 % kunde inte ta klar ställning till den.
Så här genomfördes enkäten
Syftet med enkäten var att klarlägga finländarnas förhållande till naturen och till bevarandet av biologisk mångfald. Enkäten genomfördes med ett representativt sampel av svarspersoner i olika ålder och med olika bakgrund från alla 18 landskap på det finländska fastlandet. Sammanlagt 1 008 personer besvarade alla frågor. Konsultbyrån för regionutveckling MDI genomförde enkäten i samarbete med CINT:s konsumentpanel. Enkäten beställdes av miljöministeriet och den tvärsektoriella kommunikationsgrupp som arbetar med frågor som rör biologisk mångfald.
Mer information:
Jussi Palmén, kommunikationsexpert, miljöministeriet, tfn 0295 250 219, fornamn.efternamn@ym.fi
Riku Lumiaro, biodiversitets- och kommunikationsexpert, Finlands miljöcentral, 0295 251 394, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Ilkka Heikkinen, naturvårdsinspektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 079, fornamn.efternamn@ym.fi