Pressmeddelande 14-02-2019 kl. 9.20
© Ilkka Lastumäki
Östersjöns specialegenskaper upprätthåller Finska vikens svaga syreläge, observerades på expeditionen som utfördes med SYKE:s havsforskningsfartyg Aranda. Den låga syrehalten på de djupa bottnarna återspeglas i höga koncentrationer av näringsämnen. Även i Bottenhavets djupaste områden har syreläget försämrats.
Aranda genomförde en kemisk och fysisk forskningsexpedition i Östersjön 22.1. - 1.2.2019. Resan var kopplad till Östersjö-övervakningsprogrammet som koordineras av Östersjöstaterna och samordnas av Östersjöns skyddskommission HELCOM samt övervakningen som utförs i enlighet med EU:s marina strategidirektiv. Finska viken, norra delen av Östersjöbassängen, Skärgårdshavet och Bottenhavet hörde till forskningsområdena. Bottenviken nåddes inte denna gång på grund av Kvarkens isläge.
"Expeditionens mest anmärkningsvärda observation var den för årstiden exceptionellt höga fosforkoncentrationen och låga syrenivån i Finska viken och i norra Östersjöbassängen", säger resechefen och specialforskaren Harri Kankaanpää vid Finlands miljöcentral.
I Finska viken råder en stark salinitetsskiktning, som orsakas av saltigt och syrefattigt djupvatten som strömmat in från Östersjöbassängen. Detta har också medfört höga halter av fosfor i havsområdet. Stark skiktning och dåliga syreförhållanden möjliggör att fosfor frigörs från Finska vikens botten, vilket ytterligare ökat mängden näringsämnen. Denna vinter har djupvatten spridit sig till Finska viken ända in till de östligaste territorialvattnen.
För närvarande är Finska vikens djupa bottnar på många ställen syrefattiga eller helt syrefria, och i vissa fall förekommer även giftigt svavelväte. En så pass dålig syresituation påträffas en eller två gånger per årtionde i Finska viken. Fosforreserven som är lämplig för alger i Finska vikens ytvatten är nu nära den nivå som förekom under vintern 2017, då den var exceptionellt stor. Reserven kan emellertid fortsätta att växa under eventuella perioder med hård vind på senvintern eller på våren, då djupvatten med höga fosforhalter kan blandas upp i ytskiktet.
Syreförhållandet i de yttre delarna av Skärgårdshavet var normalt för årstiden. Tecken på förhöjda nivåer av fosfat i ytskiktet var märkbara. Koncentrationerna var lägre än i den västra Finska viken, men högre än i den norra delen av huvudbassängen. I Bottenhavet har syreläget i de djupaste områdena långsamt försämrats. Fosforkoncentrationerna i ytskiktet var däremot högre än under de tidigare årena, vilket indikerar långsam eutrofiering av Bottenhavet.
Östersjöns huvudbassäng är det största problemet för Finska viken
"Minskningen av den yttre näringsbelastningen som genereras av vattenskyddsåtgärder kolliderar med det glasstak som bildas av havets inre processer", säger Pekka Kotilainen, äldre forskare vid Finlands miljöcentral.
Syreförhållandet i Östersjöns huvudbassäng har försämrats, eftersom effekten av saltvattenintrången 2014-2016 har sjunkit och detta återspeglas i Finska viken. Tillståndet i Östersjöns centrala bassäng bestämmer i stor utsträckning tillståndet i den öppna Finska viken. Fosforhalterna i Finska vikens bottenskikt är nu ställvis rekordhöga, även om den yttre fosforbelastningen i havsområdet har halverats under 2000-talet.
Den direkta, tröskelfria anslutningen av Finska viken med Östersjöbassängen innebär att den framtida förbättringen av vikens tillstånd i allt större utsträckning kommer att bero på genomförandet av belastningsminskningar i Östersjöregionen.
"Tillståndet i Finlands havsområden, och i synnerhet i Finska viken, kan i viss utsträckning endast förbättras med inhemska åtgärder. En förbättring av öppna Östersjöns tillstånd förutsätter långsiktigt internationellt samarbete, säger äldre forskare Pekka Kotilainen.
Näringsflödet från land måste minskas
Östersjöbassängens syresituation har försämrats under de senaste decennierna, vilket har lett till att bottnen har en beständig nedsatt förmåga av att behålla fosfor med den påföljden fosfornivån i djupvattnen har hållits hög. Läget i Östersjöbassängen spelar en viktig roll för vattenkvaliteten i Finlands södra havsområden.
"Det finns ingen genväg för att lösa situationen, men att minska näringsämnena från land är det enda sättet att förbättra havets tillstånd", säger Kankaanpää.
SYKE övervakar hur näringsreserver och syreförhållanden i de finska havsområdena utvecklas. Nästa expedition kommer att äga rum i slutet av april. Riskprognosen för sommarens algblomning kommer att publiceras i början av juni.
Syrehalten i Östersjöns bottenskikt under vintern 2017 och 2019. Nivån under 2 ml/l visar ett syreläge där livsbetingelserna för bottendjur försvåras och <0 ml/l ett helt syrelöst område med svavelväte och utan livsmöjligheter för bottendjur. Data från centrala och södra Östersjöbassängen har producerats av Sveriges meteorologiska och hydrografiska institut SMHI i samarbete med Finlands miljöcentral. Bilder: Jan-Erik Bruun och Antti Räike / SYKE.
Koncentrationer av fosfatfosfor som är användbar för alger i Östersjön på vintern 2017 och 2019. Koncentrationen av fosfor ökar från blått och grönt via gult till rött. Data från centrala och södra Östersjöbassängen har producerats av Sveriges meteorologiska och hydrografiska institut SMHI i samarbete med Finlands miljöcentral. Bilder: Jan-Erik Bruun och Antti Räike / SYKE.
Mer information
- Läget i Finska viken:
Specialforskare, resechef Harri Kankaanpää, Finlands miljöcentral SYKE
tel.+358 295 251 258, fornamn.efternam@miljo.fi
- Läget i Östersjöbassängen, Skärgårdshavet och Bottenhavet:
Äldre forskare, resechef Pekka Kotilainen, Finlands miljöcentral SYKE
tel. +358 295 251 317, fornamn.efternam@miljo.fi
- Kommunikations chef Sirpa Pellinen, Finlands miljöcentral SYKE
tel. +358 295 251 502, fornamn.efternam@miljo.fi
Kartor för media