Pressmeddelande 14-01-2016 kl. 14.56
Finlands miljöcentral SYKE, Uleåborgs universitet, Jyväskylä universitet, Ramboll Finland AB och Sito AB informerar
Beredningsarbete för Merventos vindkraftverk i Vasa. Bild: Feodor Gurvits (Miljöförvaltningens bildbank)
De nya metoderna gör det lättare att identifiera och systematiskt bedöma de betydande miljökonsekvenserna för olika projekt samt att åskådliggöra resultaten. De förbättrar också möjligheterna för medborgare och intressentgrupper att delta och ökar förståelsen för projekten och deras miljökonsekvenser. Resultaten tillkom i IMPERIA-projektet som nyss avslutats under SYKEs ledning och går att tillämpa vid alla typer av miljökonsekvensbedömningar.
En väl genomförd miljökonsekvensbedömning (MKB) skonar miljön och resurser samt gör planeringen, tillståndsprocessen och genomförandet smidigare. Det riktas stora och delvis motsägelsefulla förväntningar mot miljökonsekvensbedömningar, och dessa kan nu motsvaras på ett bättre sätt.
Metoderna som har utvecklats under IMPERIA-projektet har även väckt intresse utomlands, bland annat i Sverige och Danmark. Tillämpningsbehovet kan öka inom de kommande åren, eftersom förändringarna i MKB-direktivet som träder i kraft 2017 kräver att även kontaktmyndigheterna bör göra upp en motiverad slutsats kring projektens betydande miljökonsekvenser.
ARVI-metoden underlättar bedömningen av konsekvensernas betydelse
En av de största utmaningarna vid bedömningen av miljökonsekvenser är att jämföra och ställa många mycket olika konsekvenser för naturen och den sociala miljön i relation till varandra samt identifiera vilka av dem som är betydande. ARVI-metoden som utvecklades i samband med IMPERIA-projektet och arbetsredskapet samt instruktionerna som stöder den hjälper upp den nuvarande situationen.
ARVI-metoden möjliggör att experterna som bedömer olika konsekvenser följer enhetliga principer och rapporterar bedömningens beslutskedjor på ett åskådligt sätt. Metoden används redan vid större konsultbyråer och har tillämpats på åtta större MKB-projekt såsom i MKB:n av naturgasledningen mellan Finland och Estland (Balticconnector) 2015 och MKB:n av Helsingfors Energis ökade användning av biobränsle 2014.
Lokalinvånarnas synpunkter ska beaktas bättre
I IMPERIA-projektet upptäcktes det att ett av de viktigaste sätten för att förbättra växelverkan är att bjuda in representanter för nyckelintressentgrupperna till en samarbetsgrupp som träffas flera gånger under projektets gång och förmedlar lokala synpunkter till utvärderarna. Att utnyttja lokalkännedom redan i ett tidigt skede hjälper till att identifiera relevanta konsekvenser och kan styra planeringen mot mindre skadliga alternativ.
Resultat från årtiondenas mest betydande MKB-utvecklingsprojekt tillgängliga
I publikationen ”Bra praxis i miljökonsekvensbedömning (på finska)” har man samlat ihop metoder och bra praxis som har identifierats, utvecklats och tillämpats under projektet. Material som producerats under projektet och ARVI-arbetsredskapet finns på projektets sidor.
Forskning och praxis möttes i IMPERIA-projektet
Under IMPERIA-projektets gång fördes en tät dialog mellan experter, myndigheter och forskare och det ordnades flera undervisningsfällen. På basis av den insamlade respons är Finlands MKB-experter väl insatta i resultaten och intresserade av att tillämpa dem i sina egna arbeten.
IMPERIA-projektet genomfördes av Thule-institutet vid Uleåborgs universitet, Jyväskylä universitet, Ramboll Finland AB och Sito AB under ledning av Finlands miljöcentral (SYKE). Projektet har finansierats av EU:s LIFE-fond (EU LIFE 11 ENV/FI/905), miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt projektpartner. Projektet tog 3,5 år att genomföra, mellan 1.8.2012–31.12.2015.
Varför bedömer man miljökonsekvenser?
Miljökonsekvensbedömnings (MKB) -metoden tillämpas på projekt som kan ha en särskilt skadlig inverkan på miljön. Målet är att minska eller helt och hållet förhindra konsekvenser som uppstår under projektets byggnadsskede och under användningen genom att ta resultaten i beaktande vid planeringen och i beslutstagandet. Under bedömningsprocessen är det väsentligt att de medborgare vars levnadsförhållanden och intressen kan påverkas av projektet får tillräckligt med information om konsekvenserna och att de har tillräckligt goda möjligheter att kunna påverka under olika skeden av bedömningen.
Mera information
Ledande expert Mika Marttunen, Finlands miljöcentral SYKE, fornanm.efternamn@ymparisto.fi, tfn. +358 295 251 411
Direktör Jorma Jantunen, Finlands miljöcentral SYKE, fornanm.efternamn@ymparisto.fi, tfn. +358 295 251 217
Universitetsforskare Timo P. Karjalainen, Uleåborgs universitet, fornanm.efternamni@oulu.fi, tfn. +358 50 468 9015
Universitetslektor Elisa Vallius, Jyväskylä universitet, fornanm.efternamnjyu.fi, tfn. +358 40 805 3871
Ledande expert Sakari Grönlund, SITO Oy, fornanm.efternamn@sito.fi, tfn. +358 207 476 190
Ledande expert Joonas Hokkanen, Ramboll Finland Oy, fornanm.efternamn@ramboll.fi, tfn. +358 400 355 260
Kommunikationsexpert Katri Haatainen, Finlands miljöcentral SYKE, fornanm.efternamni@ymparisto.fi, tfn. +358 295 251 135
Länkar:
Publikation: Hyviä käytäntöjä ympäristövaikutusten arvioinnissa (Bra praxis i miljökonsekvensbedömning) (13.1.2016)
Projekt: Monitavoitearvioinnin käytännöt ja työkalut ympäristövaikutusten arvioinnin laadun ja vaikuttavuuden parantamisessa (IMPERIA)
Miljökonsekvensbedömning (www.ymparisto.fi/YVA)