Pressmeddelande 25-01-2017 kl. 9.05
© Mats Westerbom
Undervattensbullret i Östersjön har kartlagts för första gången. Enligt en internationell studie som letts av Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige håller bullret framkallat av människan på att öka. Situationen varierar emellertid i hög grad i olika delar av Östersjön och under olika årstider. Bullret kan orsaka allvarliga skador på fisk och marina däggdjur.
"Andelen kontinuerligt buller framkallat av fartygstrafiken av den totala ljudtrycksnivån är störst i den södra delen av Östersjön, i synnerhet i de danska sunden. Däremot finns det områden i Bottniska viken där det mycket sällan förekommer buller orsakat av människan. Undervattensbullret sprids långa vägar och kontrollen av det kräver också internationellt samarbete", säger överinspektör Jukka Pajala vid Finlands miljöcentral.
Bullret i Östersjön utreddes inom projektet BIAS (Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape) om ljudmiljön under vatten i Östersjön. Undervattensbuller orsakas av många slags aktiviteter i havsområdena, såsom sjöfart och vattenbyggande. Den ökade sjötrafiken och vindkraftsbyggena i havsområdena ökar undervattensbullret i Östersjön.
I projektet, som förenar länderna kring Östersjön, har man skapat verktyg som hjälper myndigheterna i att planera användningen av havsområdena och minska de negativa effekterna av bullret.
Buller leder till ändrat beteende hos marina djur
Buller som avsevärt överskrider det naturliga ljudlandskapet kan orsaka skador på hela djurpopulationer. Störningar i kommunikationen, förändringar i beteendet och till och med fysiska skador har observerats hos fisk och marina däggdjur. För fisk är ljudvärlden viktig, för de använder ljuden och sitt hörselsinne för att kommunicera med varandra, lokalisera parningspartner och undvika rovdjur. Marina däggdjur använder också ljuden för att leta efter föda.
De negativa effekterna av buller varierar under olika årstider, men i synnerhet på vintern fortplantar sig ljudet kraftigt. Dessutom orsakar vattnets temperatur och salthaltens skiktning skarpa förändringar i ljudhastigheten, vilket också påverkar ljudutbredningen. Mer forskning behövs för att kunna kartlägga årstidsvariationen noggrannare och klargöra känsligheten hos de inhemska arterna.
Ljudtryckskarta över Östersjön. Medianvärdet 2014 på tredjedels oktavbandet. Kartan innehåller både naturliga ljud och ljud framkallade av människan. De största fartygslederna är tydligt utmärkta.
Bullerkartor ger stöd för planering av havsområden
Inom BIAS gjordes för första gången kartor över ljudtrycksnivån för hela Östersjöområdet genom modellering. Kartorna baserar sig på mätningar på 38 platser i olika delar av Östersjön. Läget under kartläggningsåret 2014 utgör basnivån, med vilken kommande bullerobservationer jämförs. Bullerkartorna kan utnyttjas när man planerar användningen av havsområdena genom att man kombinerar dem med uppgifter om arternas utbredning och naturskyddsområden.
Arbetet inom BIAS svarar på målet i EU:s direktiv om en marin strategi att undersöka nivån på det undervattensbuller som framkallas av människan. Syftet med direktivet är att uppnå god miljöstatus för haven inom EU fram till 2020. Dessutom ska undervattensbullret begränsas till en nivå som inte skadar det marina ekosystemet.
Inom projektet BIAS, som undersöker ljudmiljön under vatten i Östersjön, gjordes standarder för mätning och analys av undervattensbuller. Dessutom skapades en samarbetsorganisation för hela Östersjöområdet och ett verktyg för att visualisera undervattensbullret i Östersjön utvecklades. Inom projektet ökade man också det allmänna medvetandet om ljudmiljön under vatten och om de negativa effekterna av buller. Projektet finansierades av Europeiska unionens program LIFE+ 11ENV och av de organisationer som deltog i projektet. I projektet, som genomfördes 2012–2016 deltog Finland, Sverige, Estland, Polen, Tyskland och Danmark.
Mer information
Överinspektör Jukka Pajala, Finlands miljöcentral (SYKE),
tfn 0295 251 491, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Ljuden i Östersjön
Organisationer som deltog i projektet
- Swedish Defence Research Agency (FOI) (huvudkoordinator)
- Aarhus University (AU)
- Finnish Environment Institute (SYKE)
- Foundation of the Development of University of Gdañsk (FRUG)
- German Federal Maritime and Hydrographic Agency (BSH)
- Institute for Technical and Applied Physics (ITAP)
- Syddansk Universitet (SDU)
- Tallinn University of Technology (TUT)