Pressmeddelande 03-02-2017 kl. 8.47
Det lättaste sättet att minska belastningen är att öka andelen vild fisk och vegetarisk föda i kosten.
Meddelande från Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och John Nurminens Stiftelse
Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet har utvecklat en kalkylator för Östersjön, med vilken konsumenten kan ta reda på effekterna av hans eller hennes konsumtionsvanor på näringsämnesbelastningen i Östersjön. Cirka 10 procent av Östersjöns näringsbelastning kommer från Finland. Matproduktionen orsakar cirka 60 procent av en genomsnittlig finländares Östersjöfotspår. Avloppsvattnets andel är också betydande, cirka 25 procent. Det lättaste sättet att minska belastningen är att öka andelen vild fisk och vegetarisk föda i kosten.
Östersjökalkylatorn är den första i sitt slag i världen. Kalkylatorn bygger på den bästa tillgängliga kunskapen och expertisen, men kunskapsbasen måste ytterligare kompletteras.
"Kalkylatorn omfattar de viktigaste belastningskällorna orsakade av konsumtionen. Den ger ett nytt perspektiv på konsumenternas påverkningsmöjligheter när det gäller att förbättra Östersjöns tillstånd", säger ansvariga projektledaren Jyri Seppälä vid Finlands miljöcentral.
Konsumenternas Östersjöfotspår kan vara mycket olika till sin mängd och profil.
"Exempelvis har en helsingforsare som avstått från kött en femtedel mindre fotspår än en helsingforsisk blandätare och en vegan nästan hälften mindre" säger forskaren Merja Saarinen vid Naturresursinstitutet.
"Å andra sidan kan en helsingforsisk blandätare minska sitt fotspår med tre fjärdedelar genom att halvera sin köttkonsumtion och ersätta den med vild fisk fångad i Östersjön", fortsätter Saarinen.
Avloppsreningens effekt på boningsorten påverkar resultaten
Hemkommunen påverkar också storleken av den belastning som konsumenten orsakar, för resultaten av reningen av det kommunala avloppsvattnet varierar starkt på olika orter. I synnerhet varierar reningseffekten när det gäller kväve, från några procent till 90 procent. I Helsingfors är exempelvis andelen utsläpp av avloppsvatten under 10 procent, vilket beror på stadens effektiva avloppsrening.
Bland fritidssysselsättningarna beaktar Östersjökalkylatorn stugliv, ridning och travsport, golf samt båtliv. I synnerhet ridning och travsport syns i konsumentens Östersjöfotspår. Det här beror på storleken av den åkerareal som behövs för produktion av foder för ett stort djur och på att den belastning som hästarna orsakar fördelar sig på relativt få människor.
Noggrannare kunskap om användningen av jordbruksmark
När kalkylatorn skapades strukturerades det befintliga materialet på ett nytt sätt. Det här tog fram noggrannare kunskap om bland annat användningen av jordbruksmark i Finland. För närvarande är ca 70 procent av Finlands åkerareal i bruk för produktion av djurbaserad näring. För produktion av mjölkprodukter och nötkött används 54 procent av all den jordbruksmark som omfattas av produktionsverksamhet. Den kombinerade produktionen av mjölk och nötkött som idkas i Finland är hållbarare för miljön än den specialiserade biffköttsproduktionen.
Kalkylatorn är baserad på statistiska uppgifter, modeller och forskningsrön. Bakgrundskunskapen är ännu inte heltäckande. Exempelvis kan man tills vidare inte beakta inverkan av ekoproduktion och keldjur på näringsämnesbelastningen i Östersjön.
"Dessutom måste vi komma ihåg att det utöver det nyöppnade perspektivet som gäller näringsämnesbelastning finns andra miljöfaktorer, såsom klimateffekter, biologisk mångfald samt ren och säker mat, vilka också kan ha stor betydelse för konsumenterna", understryker Jyri Seppälä.
Omfattande samarbete bakom kalkylatorn
Idén till en Östersjökalkylator kom ursprungligen från Helsingin Sanomat och till den anslöt sig också John Nurminens Stiftelse. För kalkylatorns praktiska utformning svarade Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke). Arbetet har också finansierats av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, John Nurminens Stiftelse och Helsingin Sanomat.
Östersjöfotspåret beaktar fosfor och kväve, som är de huvudsakliga näringsämnena som göder Östersjön. I kalkylatorn ingår alla de viktigaste faktorerna som belastar respektive kompenserar belastningen. Belastningen orsakas av näringsproduktion, av avloppsvatten från bosättning och fritidsboende, av energiförbrukning, resande och annan konsumtion. Faktorer som kompenserar näringsämnesutsläppen är konsumtion och fiske av vild fisk.
Näringsämnesbelastningen skyndar på eutrofieringen av Östersjön. Eutrofieringen leder till algtillväxt och syrebrist i Östersjöns djupvatten. Cyanobakteriernas blomning blir kraftigare. När det gäller att förbättra tillståndet i Östersjön är det centralt att minska belastningen av näringsämnen som rinner ut i havet.
Utöver att ändra på de personliga konsumtionsvanorna kan man minska belastningen bland annat genom vattenskyddsåtgärder inom jordbruket och genom effektivare rening av tätorternas avloppsvatten. Fiske är för sin del ett effektivt sätt att avlägsna näringsämnen som redan hamnat i havet. Det pågår dessutom många projekt i Finland med vilka vattenskyddet ska göras effektivare, näringsämnesbelastningen från jordbruket ska minskas och näringsämnena fås att cirkulera bättre.
Östersjökalkylatorn (på finska)
Grafer
Mer information
Professor Jyri Seppälä, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 629, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Merja Saarinen, forskare, Naturresursinstitutet, tfn +358 295 326 506, fornamn.efternamn@luke.fi
Direktör Marjukka Porvari, John Nurminens Stiftelse, tfn +358 41 549 1535, fornamn.efternamn@jnfoundation.fi