Pressmeddelande 01-09-2017 kl. 14.27
Forskningscontainrarna som också framöver kommer att användas i kustövervakningen togs i bruk på forskningsresan i augusti. © Bild: Seppo Knuuttila
Finlands miljöcentral SYKE återupptog i augusti övervakningen av Finska vikens kustvatten efter en paus på ett år. Inverkan av djupvatten som inströmmat från Österjöns huvudbassäng kunde ses i det bottennära vattnet. Syrehalterna var låga och betydligt högre salthalter observerades på de djupa provtagningspunkterna än i augusti 2015. Påverkningen kunde också ses i ytterskärgårdens bottensediment, vars tillstånd var något sämre än under de fem senaste övervakningsåren. En god nyhet var trots allt att bottendjur förekom i genomsnitt på lika många provtagningspunkter som på sommaren 2015.
Som följd av djupvatten som efter vintern strömmat in från huvudbassängen till Finska viken var salthalten i det bottennära vattnet på de djupa provtagningspunkterna betydligt högre än i augusti 2015. Det inströmmade vattnets salthalt var också högre än normalt som följd av den stora saltvattenpulsen som strömmade in i Östersjön i december 2014. Denna saltvattenpuls har trängt undan gammalt salthaltigt djupvatten från huvudbassängen till Finska vikens mynning.
Finska vikens tillstånd undersöktes på totalt 33 provtagningspunkter från Hangö till Vederlax ombord på fartyget Miina. I Finska vikens ytterskärgård var det bottennära vattnets och sedimentets syretillstånd dåligt på de djupaste provtagningspunkterna som följd av påverkningar av vatten från Östersjöns huvudbassäng. Bottensedimentets tillstånd var på dessa provtagningspunkter något sämre än genomsnittet under de senaste fem övervakningsåren. Bottnar i dåligt tillstånd förekom liksom tidigare år även på de grundare områdena i innerskärgården där vattenombytet är långsamt och mängden syreförbrukande organiskt material är stort. I ytterskärgården var dock förändringen mot det sämre mindre än befarat. En god nyhet var också att bottendjur förekom i genomsnitt på lika många provtagningspunkter som under sommaren 2015. I år var bara 30% av provtagningspunkterna utan bottendjur, när denna siffra som sämst under 2000-talet varit nästan 90%.
Ytsedimentets tillstånd på Finska vikens 30 standardstationer
© SYKE
Förekomsten av bottendjur på Finska vikens 30 standardstationer
© SYKE
Östersjöns huvudbassäng pumpar fosfor till Finska viken
Finska vikens tillstånd påverkas betydligt av inströmningar av djupvatten från Östersjöns huvudbassäng. Djupvattnet är syrefattigt och fosfatfosforhalterna höga. I november ifjol skedde en ovanligt stark inströmning till Finska viken medförandes betydliga mängder fosfor.
Vinterstormarnas omblandning nådde ända ner till bottnen och stora delar av fosfatfosforn från huvudbassängen blandades i hela vattenmassan. Som följd av detta steg fosforhalterna i Finska vikens ytvatten till nära rekordnivå under vintern 2017. Tidigare har högre halter mätts endast vintern 2004. Detta ledde till att risken för blågrönalgblomningar under den gångna sommaren förutsågs vara högre än tidigare år.
Sommaren 2004 steg a-klorofyllhalten, som indikerar mängden alger, i östra Finska viken till övervakningshistoriens högsta nivå. I år var halterna dock på samma nivå som under de senaste åren.
”Finska vikens yttre fosforbelastning har halverats sedan 2004 främst som följd av minskade utsläpp från Ryssland. Utan de stora utsläppsförminskningarna hade a-klorofyllhalterna med stor sannolikhet varit högre än vad nu mättes åtminstone i östra Finska viken”, säger specialforskare Seppo Knuuttila från Finlands miljöcentral.
Fenomenen som ledde till de ovanligt höga näringshalterna beror på klimatdrivna strömmar och Östersjöns generella tillstånd. Också i fortsättningen kommer utvecklingen i Östersjöns huvudbassängs tillstånd att påverka hur övergödningen i Finska viken utvecklas. Detta understryker vikten av fortsatta utsläppsminskningar på hela Östersjöns avrinningsområde.
Finlands miljöcentral (SYKE) har sedan 1999 utfört övervakning av kustvattnens och ytterskärgårdens tillstånd i Finska viken. Ifjol avbröts dock övervakningprogrammet som följd av forskningsfartyget Muikkus tekniska problem. I år genomfördes övervakningen ombord på ett hyrt fartyg och med hjälp av flyttbara containrar ombyggda till. Konceptet visade sig vara fungerande och övervakningsprogrammet kunde genomföras enligt planen och utan problem.
I forskningscontainrarna, som byggts av det finländska företaget Morehouse, kunde provtagningen och laboratoriearbetet genomföras alldeles som på traditionella forskningsfartyg. © Bild: Seppo Knuuttila
Mer information
Reseledare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE
tel. +358 295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Tekniska lösningar
Specialplanerare Panu Hänninen, Finlands miljöcentral SYKE
tel. +358 295 251 203, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Stora bilder