Ett varmare Östersjön medför kraftigare blomningar av blågröna alger

Östersjön har värmts upp med i genomsnitt nästan 2°C efter år 1990, de finska havsområdena ännu mer. Näringsbelastningen har tydligt fortsatt att minska under innevarande årtusende, men storleken på de syrefria områdena på havsbotten har nått rekordnivåer.

Enligt Helsingforskonventionen HELCOM var den årliga genomsnittstemperaturen i Östersjöns ytvatten rekordhög i fjol. Mäthistoriens högsta temperatur på det öppna Östersjön, 27°C, uppmättes för exakt ett år sedan den 25 juli 2018. Under de senaste 100 åren har temperaturen i Östersjön stigit med 0,3°C per årtionde. Efter år 1990 har uppvärmningen dock varit klart snabbare, 0,59°C per årtionde. Mängden blågröna alger har statistiskt sett ökat avsevärt på de öppna havsområdena i Finska viken, Ålands hav och Bottenhavet under de cirka senaste 40 åren.

Havsvattnets medeltemperatur i Utö på 5, 50 och 90 meters djup

Rekordstora syrefria områden

Att storleken på områdena med syrefria bottnar i Östersjön har tiofaldigats efter början av förra århundradet beror i första hand på den accelererande övergödningen till följd av den näringsbelastning som människan har åstadkommit. År 2018 nådde storleken på områdena med syrefria bottnar enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) nya rekordnivåer. Den snabba uppvärmningen av havet har redan också påverkat den negativa utvecklingen under de senaste årtiondena. Mindre mängd syre löses i varmt vatten och samtidigt påskyndas de nedbrytande processerna som förbrukar syre. Stora mängder fosfor, som ger näring åt de blågröna algerna, frigörs under syrefria förhållanden i havets bottensediment.

Enligt en artikel som publicerades förra året i den vetenskapliga tidskriften Science har volymen syrefri vattenmassa i havsområdena i världen fyrfaldigats efter år 1950. Orsakerna är desamma som i Östersjön: näringsbelastningen orsakad av människan och det varmare klimatet.

Näringsbelastningen fortsättningsvis för hög

Oberoende av att belastningen i Östersjön av fosfor (-25 %) och kväve (-12 %) klart har minskat också efter millennieskiftet, överskrider näringsbelastningen fortfarande målen som HELCOM ställde upp på ministermötet år 2013. Det centrala i Finland när det gäller att uppnå målen för att minska belastningen är bättre kontroll av utsläppen av näringsämnen från jordbruket. Samtidigt som belastningen av näringsämnen från punktkällor klart har minskat hos oss under de senaste årtiondena, har åtgärderna för att minska den diffusa belastningen gett anspråkslösa resultat.

Av det sammanlagda beloppet på 45 miljoner euro för programmet för effektiverat vattenskydd (2019–21), som Miljöministeriet inledde i fjol, har man beslutat att över hälften ska användas för nya innovativa metoder för vattenskydd inom jordbruket. Att helt nå upp till målen för minskningen av belastningen förutsätter dock även väsentlig effektivering och bättre inriktning av de vattenskyddsåtgärder som redan används inom jordbruket.

Konsumtionens kol- och näringsavtryck ohållbart stora

Att uppnå god status i Östersjön förutsätter utöver minskad näringsbelastning att även klimatuppvärmningen snabbt hejdas. I Finland svarar hushållens konsumtion för två tredjedelar av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Efter år 2000 har kolavtrycket vuxit med 12 procent. Ökningen i hushållens konsumtion har eliminerat den nytta som kolsnålare teknik har gett upphov till. Som stöd för att minska konsumtionen och de konsumtionsbaserade utsläppen behövs politiska åtgärder som styr hushållen att välja produkter och tjänster med litet kolavtryck.

Matproduktionen orsakar ungefär 60 procent av medelfinländarens avtryck som övergöder Östersjön. Enligt resultaten av Naturresurscentrets (Luke) och SYKE:s projekt RuokaMinimi avtar kostens inverkan på både klimatet och övergödningen när andelen animaliska produkter i kosten minskar. I nuläget används ungefär 70 procent av Finlands åkerareal för djurbaserad matproduktion. För konsumenterna är det enklaste sättet att minska de totala utsläppen att öka andelen grönsaker och inhemsk vild fisk i kosten. Det skulle minska behovet av åkerareal.

Uppföljning av Östersjöns tillstånd

På resorna som SYKE:s havsforskningsfartyg Aranda gör samlas information från hela Östersjöområdet. Uppföljningen görs i samarbete med bland annat SMHI i Sverige. Genom automatiska mätinstrument som monterats på handelsfartyg följer man i realtid ytvattnets temperatur och salthalt samt halterna av alger. Vid bedömningen av havets tillstånd utnyttjas även den information som produceras genom satellitbilder. Endast genom långvarig och oavbruten uppföljning är det möjligt att bedöma effekten av skyddsåtgärderna och säkerställa att investeringarna som görs för att förbättra havets tillstånd riktas in korrekt.

Mer information

Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE
tfn. 0295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

• Riksomfattande algöversikt 25.7.2019: Som följd av det varma vädret har mängden blågrönalger ökat både i havsområdena och insjöarna i Finland