Pressmeddelande 27-08-2020 kl. 13.02
© Ilkka Lastumäki
Blågrönalgsituationen under den gångna sommaren var varierande både i insjöar och i havsområden. Mängden blågrönalgobservationer i juni–augusti följde väderleksförhållandena rätt så bra. I insjöar, vid kuster och i skärgården började blågrönalger förekomma tidigare än vanligt som följd av försommarens värme. I juli var blågrönalgsituationen lugnare eftersom vädret svalnade, men omkring mitten av augusti blev vädret igen varmare och därmed också blågrönalgmängderna större.
Varierande algläge i insjöarna
Ytvattentemperaturen i insjöar steg snabbt som följd av den varma våren och försommaren, och mängden blågrönalger ökade på många av den riksomfattande algobservationens observationsplatser tidigare än vanligt. I juni var ytvattnet ställvis flera grader varmare än vanligt, vilket påskyndade tillväxten av blågrönalger och uppkomsten av blomningar. I juli svalnade vattnet när vädret blev svalt och regnigt, vilket stävjade uppkomsten av algblomningar, och det blåsiga vädret gjorde att blågrönalgerna förblev blandade vattnet. Ytterst rikliga blågrönalgblomningar förekom knappt. I juli och början av augusti förekom blågrönalgblomningar i mindre mängder än vanligt i största delen av landet. När vädret blev varmare omkring mitten av augusti, ökade blågrönalgmängderna i synnerhet i mellersta och östra Finland. Fastän den typiska tidsperioden för förekomsten av algblomningar i insjöar är från juni–juliskiftet till augusti, kan blågrönalger förekomma ännu i september om vädret är gynnsamt.
I sommar ingick cirka 240 observationsplatser i den riksomfattande algobservationen. Under sommarens lopp påträffades blågrönalger på 97 observationsplatser. Rikliga algmängder förekom på 20 observationsplatser och ytterst rikliga mängder endast på fyra platser.
”Typiskt var varaktigheten för rikliga eller ytterst rikliga blågrönalgblomningar kort – två veckor eller mindre. In enskilda sjöar kan mindre algblomningar ha varat en längre tid. I några sjöar har de rikliga blågrönalgblomningar varat nästan genom hela observationsperioden, vilket är typiskt för frodiga sjöar”, berättar specialforskare Kristiina Vuorio från Finlands miljöcentral.
Varierande väder påverkade också algobservationer i havsområden
Mängden blågrönalgobservationer i juni–augusti följde väderleksförhållandena rätt så bra. På kustens och skärgårdens observationsplatser ökade blågrönalgmängderna ovanligt tidigt, redan i början av juni, på grund av den varma försommaren. Juli var sval och regnig, och under dess lopp observerades blågrönalger mindre än vanligt på riksplanet, men mot slutet av månaden närmade sig de observerade mängderna medeltalet för åren 1998–2019. På grund av det varma vädret ökade antalet blågrönalgobservationer ännu efter mitten av augusti, fast algmängderna i havsområden nära Finland brukar vara som störst omkring slutet av juli och början av augusti.
”Enligt Insjö & havswikis algbarometer var mängden blågrönalgobservationer vid kuster och i skärgården under observationsperioden från juni till augusti som störst i mitten av augusti”, säger specialforskare Sirpa Lehtinen från Finlands miljöcentral.
Vid kusterna och i skärgården observerades blågrönalger mest på Finska vikens, Skärgårdshavets, södra Bottenhavets och Kvarkens observationsplatser. NTM-centralerna har under sommaren meddelat exaktare om blågrönalgsituationen och ändringar i den i sina respektive områden.
Utgående från satellitbilder och Gränsbevakningsväsendets piloters observationer i öppna havsområden nära Finland förekom blågrönalger på hela Finska viken, i norra delarna av Östersjöns huvudbassäng, i södra delarna av Skärgårdshavet, på Ålands hav, på Bottenhavet och i Kvarken. Då vädret var blåsigt förblev blågrönalgerna blandade i vattnet, men när vinden var stilla samlades blågrönalgerna som ytblomningar och algmattor.
SYKE och Meteorologiska institutet utarbetade tillsammans varje vecka driftprognoser för observerade ytansamling av blågrönalger. Enligt driftprognoserna stannade öppna havets blågrönalgförekomster mestadels i de observerade områdena och drev inte omkring eller i land på finska kusten i ansenliga mängder.
På Bottenhavet, Finska viken och utanför Utö i södra delen av Skärgårdshavet förekom blågrönalger av släkterna Aphanizomenon, Nodularia och Dolichospermum. Arterna analyserades både ur vattenprov med hjälp av mikroskop och genom observation av artbilder som FINMARIs bildgivande utrustning vid atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö skickat.
Vanligtvis avtar algsituationen i och med att havsvattnet svalnar och det finns mindre ljus, men ytansamlingar av blågrönalger är möjliga också senare på hösten. Vissa blågrönalgarter kan bilda lokala förekomster i gynnsamma förhållanden även i svalare vatten. Färgpigmentet fykocyanin som lösgörs när blågrönalgceller sönderfaller kan färga vatten och stränder och på vintern isrännor med turkos eller blåaktig färg och bilda turkos målarfärgsaktig massa på stränder.
Ytvattentemperaturen i öppet vatten var maximalt lite över 20 grader i Norra Östersjön och Finska viken, norrut var det kallare. Temperaturen steg hög i juni, men sjunkade i juli. I augusti har ytvatten varit varmare igen.
Sammanfattning av observationerna av blågrönalger som sparats i Insjö & havswiki under sommaren och av de ytliga algområden som tolkats utgående från satellitbilder. Observationer av blågrönalger: Insjö & havswiki, Riksomfattande alguppföljningen. SYKEs fjärranalysmaterial har licensierats med licensen CC Erkännande 4.0 Internationell. SYKEs material, innehåller modifierad Copernicus-data (2020)
Förutom södra och sydvästra havsområden observerades blågrönalger också i Bottenhavets norra delar och i Kvarken
I stil med fjolårets sommar observerades blågrönalger igen på hela Bottenhavet. I sommar observerades blågrönalger på satellitbilder och på forskningsfartyg Arandas uppföljningsresa i augusti undantagsvis också i Kvarken. På satellitbilder upptäcktes blågrönalger tillfälligt också i det öppna havsområdet norr om Kvarken. På observationsplatsen för den riksomfattande uppföljningen av blågrönalger utanför Vasa har blågrönalger vanligtvis observerats årligen, men enligt Insjö & havswikis algbarometer observerades det i sommar betydligt mycket mer blågrönalger vid kusten i Södra Österbotten än i medeltal åren 1998–2019. Algbarometern är emellertid bara riktningsgivande, eftersom observationsplatsernas antal och läge har varierat från år till år.
Bottniska viken har i allmänhet ansetts vara ett område med låg risk för blågrönalger eftersom Bottniska viken inte har problem med syresvinn i djupt vatten, och därför har fosforbelastningen förblivit liten. Blågrönalgblomningarna på Bottenhavet och i Kvarken berättar om hur situationen i dessa havsområden håller på att ändras. Enligt den uppföljningsdata som har samlats in sedan 1979 har blågrönalgbiomassan på Bottenhavets öppna havsområden ökat. Tillväxten av blågrönalger främjas av tillgång till tillräcklig fosfornäring. Dessutom främjar högre ytvattentemperaturer blågrönalgernas tillväxthastighet. Ytvattnets fosforhalter på Bottenhavet har stigit genom hela 2000-talet och både ytvattnet och vattenlagret nära bottnen har blivit varmare.
Ytvattnets temperaturökning och förekomsten av algmattor särskilt vid lugnt väder kan förklaras med att hett väder har blivit vanligare. Däremot finns det ingen enhetlig förklaring till varför fosforhalten, som främjar blågrönalger, har stigit. Fosfor kan hamna i Bottenhavet på fyra olika sätt: med flodvatten, som direkt punktlast, från syrefattiga bottnar via intern belastning eller via strömmar från närbelägna havsområden. Enligt näringsbelastningsobservationer har fosformängden som hamnar i Bottenhavet med flodvatten inte stigit på 2000-talet. Det finns inte heller några stora syrefattiga områden på Bottenhavet där fosfor skulle lösgöras kemiskt. Tilläggsfosforn kommer sannolikt till största delen från Östersjöns huvudbassäng där djupvattnet är syrefattigt och fosforhaltigt. Det har uppskattats att detta vatten ibland strömmar till djupet väster om Åland och därifrån över undervattenströsklarna mellan Åland och Sverige ända till Bottenhavet.
På basis av vinterns och vårens observationsresultat förväntades det att blågrönalgblomningar skulle vara möjliga i alla havsområden nära Finland förutom Bottenviken och norra delarna av Bottenhavet.
”På basis av det som vi har sett de senaste åren sträcker sig blågrönalgområdet på Bottniska viken längre norrut än man konkludera utgående från näringssituationen under vintern. På Bottniska viken påverkar vinterns näringssituation och det hur vattnet strömmar och blandas under våren och försommaren hur algblomningar bildas. Det uppskattades att förekomsten av blågrönalgblomningar skulle följa väderleksförhållanden som är gynnsamma för blågrönalger, vilket tycks stämma. Östersjöns allmänna näringsnivå är så pass hög att den begränsar inte längre uppkomsten av blågrönalgblomningar”, säger ledande forskare Harri Kuosa från Finlands miljöcentral.
Veckans blågrönalgsituation i insjöar typisk för tidpunkten, små algmängder på öppna havet
Blågrönalgernas ytblomningar har minskat från förra veckan. Små mängder blågrönalger förekommer fortfarande på 30 av den riksomfattande alguppföljningens observationsplatser. Rikliga ytblomningar av blågrönalger observerades på tio observationsplatser, men ytterst rikliga ytblomningar har inte observerats på några veckor. Inga medborgarobservationer av blågrönalger har heller kommit in den här veckan.
”Det svalare vädret har minskat på blågrönalgblomningarna en aning. För tillfället är blågrönalgsituationen i insjöar typisk för tidpunkten i största delen av landet. Blågrönalger observerades något mer än vanligt närmast i Egentliga Finlands, Tavastlands och Norra Karelens landskap”, berättar specialforskare Kristiina Vuorio från Finlands miljöcentral.
Insjöarnas yttemperaturer var omkring långtidsmedeltalet i största delen av landet. I landets södra och mellersta delar är ytvattnets temperatur mellan 16 och 19 grader och i norra Finland mellan 10 och 15 grader.
Enligt satellitbilder finns det fortfarande små mängder blågrönalger i Östersjöns huvudbassängs norra delar och på Finska viken, men Bottenhavets vidsträckta algförekomst börjar ha försvunnit. Också Gränsbevakningsväsendets piloter upptäckte små mängder blågrönalger i Finska vikens öppna havsområdet i början av veckan. Enligt driftprognosen, som SYKE har utarbetat i samarbete med Meteorologiska institutet, kommer det lilla området med blågrönalger i Östersjöns huvudbassängs norra delar att först driva en aning västerut, efter vilket förekomsten blir stillastående för resten av veckan.
På den riksomfattande alguppföljningens permanenta observationsplatser vid kusten och i skärgården har observationer under början av veckan gjorts på 84 platser. Av dessa observationer innehöll 59 inga blågrönalger, 19 små mängder blågrönalger och 6 rikliga mängder blågrönalger. Algobservationer har kommit in från Finska vikens, Skärgårdshavets, södra Bottenhavets och Kvarkens observationsplatser.
”Enligt algbarometern har algobservationer i skärgårds- och kustområden gjorts flitigare än i medeltal under motsvarande tidsperiod åren 1998–2019, fast antalet observationer av blågrönalger är färre än förra veckan”, berättar specialforskare Sirpa Lehtinen från Finlands miljöcentral.
Havsvattnets yttemperatur är enligt Meteorologiska institutets sjöservice mellan 15 och 20 grader på alla observationsstationer; det är svalast i norr och varmast i Skärgårdshavet. Sjögången är ganska lugn under resten av veckan, men i början av nästa vecka kan nordvinden vara något kraftigare. Enligt modellerna sker uppvällning av havsvatten för tillfället i de svenska delarna av Bottniska viken.
Sommartid observeras förekomsten av blågrönalger varje vecka
Finlands miljöcentral SYKE har varje vecka under juni–augusti publicerat en översikt av blågrönalgsituationen i insjöar och i havsområden nära Finland. Observationen av blågrönalger fortsätter ända till slutet av september, men veckorapporterna upphör. Om närings- och väderleksförhållandena är gynnsamma, kan blågrönalgblomningar förekomma ännu på hösten.
Den riksomfattande blågrönalguppföljningen har gjorts sedan 1998. SYKE gör uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. I alguppföljningen ingår nästan 400 permanenta observationsplatser runtom i landet, såväl vid insjöar som vid kusten och i skärgården. I sommar var också Finlands Rotary-medlemmar aktivt med i uppföljningen av blågrönalger för första gången, och tack vare detta ökade observationsplatserna beaktansvärt på Finlands sydvästra kust och på sydkusten. Under sommaren fick vi observationer från cirka hundra platser vid kusten och i skärgården.
Information om blågrönalgsläget i öppna havsområden fick vi bland annat via satellitbilder, från Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyg Aranda och kryssnings- och handelsfartyg som utrustats med mätanordningen Alg@line. Meteorologiska institutet gav oss tidsenlig information on havsvattnets yttemperatur, och blågrönalgmattornas driftprognoser sammanställde vi i samarbete med Meteorologiska institutet.
Medborgarnas observationer hjälpte kartlägga blågrönalgsituationen
Medborgare kan delta i observationen av blågrönalger genom att spara sina observationer i Insjö & havswiki-webbtjänsten. I vattendragens egen webbtjänst kan medborgare grunda egna observationsplatser och följa bland annat blågrönalgsituationen, ytvattnets temperatur och siktdjupet.
Utanför den officiella alguppföljningen fick vi under sommarens lopp totalt nästan 1500 observationer av blågrönalger i Insjö & havswiki. Av dessa hade blågrönalger observerats på 814 ställen, och från 656 ställen meddelades det, att inga blågrönalger hade observerats. Flest medborgarobservationer gällande blågrönalger fick vi veckan efter midsommar, då vi fick 379 observationer av blågrönalgsituationen.
SYKE tackar alla som deltagit i alguppföljningen för det viktiga samarbetet.
Bedömning av risken för algblomning
Kartbild för medierna
Riksomfattande information om algblomning
Sommarens satellitobservationer finns i TARKKA-tjänsten
Mer information
(Telefon 13.00 - 15.00)
Insjöarna
- Specialforskare Kristiina Vuorio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 757, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Havsområdet
Blågrönalgsituationen
- Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 353, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Östersjöns tillstånd och riskbedömning av algblomningar
- Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 106,
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Satellitobservationer
-
Specialforskare Jenni Attila, Finalnds miljöcentral SYKE, puh. 0295 251 078, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
eotuki.syke@ymparisto.fi
Kommunikation
- Kommunikationspraktikant Iris Aarola, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 252 189, fornamn.efternamn@ymparisto.fi