Pressmeddelande 25-01-2021 kl. 10.00
När Östersjöns tillstånd undersöks på ett sätt som beaktar hur havet gynnar människan får kustnära fisksamhällen och ekonomi ett gott resultat. © Bild: Riku Lumiaro
När Östersjöns tillstånd undersöks på ett sätt som beaktar hur havet gynnar människan är resultaten blandade. Indexet slutar på 76 poäng av 100. Kustnära fisksamhällen och ekonomi får ett gott resultat medan det finns problem med övergödning, minskad mångfald och styrning.
Östersjöns hälsoindex, Baltic Health Index (BHI), är ett nytt index som beskriver Östersjöns hälsa och har sammanställts i internationellt samarbete. BHI bygger på Ocean Health Index som granskar tillståndet i världens hav utifrån nio för människan viktiga målsättningar: havets renhet, naturens mångfald, livsmedelsproduktion, kolbindning, havsturism och fritid, förutsättningar för fiske, de lokala havsnäringarnas livskraft, utbudet på havsprodukter och skydd av havsområden.
"Baltic Health Index är lite som en febertermometer för Östersjön. Den ger med en siffra en uppfattning om Östersjöns nuvarande hälsotillstånd, som årligen går att följa upp för att se om patienten är på bättringsvägen", säger Markku Viitasalo, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral SYKE.
Tidigare har Östersjöns tillstånd bedömts endast utifrån tillståndet i ekosystemet. Det nya indexet beaktar utöver övergödningen och föroreningarna också ekosystemtjänster, det vill säga de av havets funktioner som gynnar människan.
Östersjöns nio målsättningar med underkategorier. De sektorer som är lägst är de som är längst ifrån att uppnå målsättningen. https://baltic-ohi.shinyapps.io/dashboard/
Det finns stora regionala skillnader på hur väl målsättningarna uppfylls. Hela Östersjöns totalindex ligger just nu på 76 av 100 men resultaten växlar mellan 3 och 100. Många av de målsättningar som direkt berör människan, till exempel fritidsbruk och livsmedelsproduktion från havet, uppfylls rätt väl.
"Vi måste ändå komma ihåg att den bästa siffran, 100, inte betyder ett utmärkt naturtillstånd, utan är en målsättning för hur ekosystemtjänster gynnar människan på ett idealiskt sätt", säger Viitasalo.
Indexet visar ett dåligt resultat för övergödningen i Östersjön, vilket inte kommer som någon överraskning för Vivi Fleming, enhetschef för havsvård vid Finlands miljöcentral.
"I Egentliga Östersjön och Finska viken växlar indexet mellan 50 och 72, medan det är lite bättre i Bottenviken med 83. Vi behöver ännu begränsa näringsutsläppen från land för övergödningen påverkar nästan alla de andra målsättningarna", säger Fleming.
På Stockholm Resilience Centers webbsidor kan man granska Östersjöns hälsoindex enligt målsättningar och regioner. Bilden visar indexet över skadliga ämnen och att det finns regioner där Östersjöns tillstånd på den här punkten är mycket dåligt. Källa: https://baltic-ohi.shinyapps.io/dashboard/
Finland klarar sig inte klanderfritt annars heller. Indexet för skadliga ämnen är i de nordliga delarna av Bottniska viken är 39–43, och bristen på konkreta planer för skötsel och användning av skyddade havsområden gör att indexet för havsskyddet i Finland varierar mellan 11–63.
Ett mycket lågt värde får också havsbottnarnas förmåga att binda kol, för vilket Östersjön som helhet bara når 20 av 100. De viktigaste kolsänkorna i Östersjön är mjuka vegetationsbottnar.
Christoffer Boström, biträdande professor vid Åbo Akademi, påminner om att det här är en första bedömning som preciseras under de kommande åren.
"Det låga indexet beror delvis på att man nu använt ålgräs som indikator på kollagringen. Stora ålgräsängar är effektiva kolsänkor men i Östersjön binder arten mycket kol bara i Bälthaven och Kattegatt", säger Boström.
"När indexet framöver uppdateras kommer det i högre grad att beakta också brackvattenväxtligheten i grunda havsvikar och laguner. Det ger de här livsmiljöerna den uppmärksamhet de förtjänar, eftersom de även är viktiga ur artmångfalds -och fiskeriperspektiv."
Undersökningen har letts av biträdande professor Thorsten Blenckner vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Från Finland har experter från Finlands miljöcentral och Åbo Akademi deltagit.
Resultaten har publicerats i senaste numret av People and Nature.
Indexet finns i sin helhet på Stockholm Resilience Centers webbsidor, där värden går att granska enligt målsättning och region. Länk till Baltic Health Index (BHI)
Mer information:
- Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral SYKE, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi, Tfn: +358 29 525 1742
- Enhetschef Vivi Fleming, Finlands miljöcentral SYKE, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi,Tfn: +358 29 525 1879
- Biträdande professor i miljö- och marinbiologi Christoffer Boström, Åbo Akademi, e-post: fornamn.efternamn@abo.fi, Tfn: +358 50 431 8226
- Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finlands miljöcentral SYKE, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi, Tfn: +358 29 525 1242
- Artikeln i journalen People and Nature: Blenckner, T, Möllman, C, Stewart Lowndes, J, Griffiths, J, Campbell, E, deCervo, A, Belgrano, A., Boström, C, Fleming, V, Frazier, M, Neuenfeldt, S, Niiranen, S, Nilsson, A, Ojaveer, H, Olsson, J, Palmlöv, C, Quaas, M, Hickels, W, Sobek, A, Halpern, BS (2021). The Baltic Health Index (BHI): assessing the socialecological status of the Baltic Sea.