Nyhet 28-04-2022 kl. 14.53
Utanför Sibbos kust är det trådlika grönalger som främst slemmar igen fisknäten. © Foto Seppo Knuuttila
Finlands miljöcentral (SYKE) har i mars-april fått anmälningar om slembildning av fisknät under isen vid Finska vikens kust. Under våren har fenomenet varit exceptionellt kraftigt i Sibbo skärgård. Det är i huvudsak grönalger som orsakar slemmet. Man har också observerat slembildning utanför Helsingfors och Fredrikshamn. Grönalgernas tillväxt har gynnats av den långa perioden av istäcke tillsammans med det soliga vädret. Grönalger trivs i kallt vatten. De är inte giftiga.
Gustaf Nordenswan, som fiskar i Gumbostrand i Sibbo, uppgav att det är exceptionellt mycket slem i näten i sitt meddelande till SYKE i april. ”Jag har fiskat med nät i detta område sedan mitten av 1970-talet. Under 2000-talet har det blivit vanligare med slem i näten under isen på vårvintern, men den gångna våren har varit överlägset värst ", säger Nordenswan.
I SYKEs undersökningar visade det sig att de huvudsakliga orsakerna till slembildning är trådlika grönalger, men i algproverna observerades också kiselalger som är typiska vårarter. I proverna som togs utanför Drumsö i Helsingfors observerades i huvudsak kiselalger, men också sönderfallande grönalger.
Den långa perioden av istäcke kan ha gynnat tillväxten av grönalger
Enligt Harri Kuosa, ledande forskare vid SYKE, vet man inte om det har skett sådana förändringar i det marina ekosystemet som uttryckligen skulle gynna att näten slemmar igen på grund av grönalger.
”Den här våren har Finska vikens kust haft ett starkt istäcke. Tillsammans med det soliga vädret har istäcket kunnat gynna särskilt tillväxten av trådlika grönalger som trivs i kallt vatten. Senare på våren orsakas slembildningen i näten vid kusten i allmänhet av kiselalger. Vårblomningen av växtplankton når sin kulmen vid islossningen”, konstaterar Kuosa.
Enligt honom behövs mer information om eventuella förändringar i algsamhällenas sammansättning och dominerande arter som orsakar slembildning.
Algerna börjar växa snabbare under istäcket på våren så snabbt ljusmängden ökar. På våren finns det rikligt med näringsämnen i vattnet som algerna behöver för att växa.
”Vårblomningen av växtplankton får ofta mindre uppmärksamhet än sommarens blomning av blågröna alger eftersom man rör sig mindre på vattnen under våren. Vårblomningen medför inte heller hälsorisker. Vid vårblomningen av växtplankton dominerar kiselalger och pansarflagellater”, säger specialforskare Sirpa Lehtinen vid SYKE.
Eutrofiering ökar slembildning i näten
”Ju mer näringsämnen det finns i vattnet, desto mer kan algerna utnyttja dem för sin tillväxt. På så sätt ökar eutrofieringen också slembildningen i näten”, säger Sirpa Lehtinen.
Vattnen nära Finska vikens kust har endast otillfredsställande eller måttlig ekologisk status. Inom EU är målet att uppnå god status i vattnen före 2027.
”En god status på vattnen i Finska viken kan dock inte uppnås ens med omfattande åtgärder inom måltidtabellen”, säger Seppo Knuuttila, specialforskare vid SYKE. Han hänvisar till den utredning som SYKE publicerade i fjol. ”Vi kan endast uppnå en god status genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i all sin omfattning, även till exempel gipsbehandling av åkrar. Åtgärderna skulle ha en positiv inverkan på situationen i kustvattnen just under våren”, betonar Knuuttila.
De grönalger och kiselalger som slemmar igen näten är inte giftiga
Av grönalger förekommer till exempel Ulothrix-släktets alger särskilt rikligt i kallt vatten. Grönalger är inte giftiga. På våren kan de rikliga kiselalgerna i Finlands havsområden färga vattnet brunt, men de är inte heller giftiga.
Grönalger av Ulothrix-släktet orsakade exceptionellt riklig slembildning i näten i den inre skärgården utanför Helsingfors även i mars 2010 och 2013. Blågröna alger av Aphanizomenon-släktet var den dominerande arten i prover från nät som slammat igen i östra Finska viken i Vederlax yttre skärgård i mars 2012. I april 2012 förekom nät som slammat av kiselalger igen i Bottenviken i Laivaniemi och i mars 2016 i Bottenhavet utanför Ämtösundet i Björneborg.
Näten kan vara slemmiga både under våren och under andra årstider. Förutom algerna kan också flimmerdjur och rovvattenloppor slemma igen näten.
Mer information
Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 353
Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 286
Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE,
fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 106
Mikroskopisk bild av sönderfallande grönalger som slammet igen nät i Sibbo. Bland dem finns också kiselalger. © Foto: Sirpa Lehtinen
I Gumbostrand i Sibbo har man denna vår observerat exceptionellt mycket slem i näten. © Foto:Seppo Knuuttila