Pressmeddelande 03-08-2022 kl. 8.00
Merparten av storskarvens häckningsbestånd i Finland är numera koncentrerat till stora kolonier på över 500 par. I en stor koloni kan vissa en del av storskarvarna lyckas med häckningen trots örnarnas jakt. © Heikki Kotiranta
Enligt en ny undersökning påverkar det växande havsörnbeståndet både placeringen för storskarvens häckningskolonier och deras ungproduktion. Havsörnen spelar en allt viktigare roll för att begränsa storskarvsbeståndet. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015.
Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet.
En färsk undersökning sammanställer hur det främsta rovdjuret i näringskedjan, havsörnen, påverkar de fiskätande storskarvarnas häckning.
Havsörnen inverkar på många olika sätt
Effekterna är många: en havsörn kan äta både storskarvens ägg och ungar, och även stjäla fisk som storskarven har fångat. Dessutom skrämmer havsörnen bort vuxna storskarvar från deras bon, vilket gör storskarvens ägg och ungar till offer för jagande måsar och kråkfåglar.
”Havsörnens inverkan syns redan i storskarvens häckningsskede. I storskarvskolonierna i Finska viken och Skärgårdshavet, där man observerade havsörn, fanns färre ägg än i de kolonier där örnarna inte observerades”, säger överintendent Aleksi Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum, Luomus.
För att undvika jakten på ägg och ungar återvänder skarvarna ofta till sina bon om en havsörn hålls lugn i kolonin. Flera örnar kan dock samtidigt besöka en och samma koloni, eftersom särskilt unga havsörnar som inte häckar rör sig i flockar. I både Finland och Tyskland har man sett situationer där det samtidigt finns upp till cirka 30 havsörnar i en storskarvskoloni.
På bilden från viltkameran som fotade storskarvskolonin visas hur havsörnarna är grupperade kring ungarna som ännu inte är flygfärdiga. I havsörnarnas kölvatten lurar kråkor och måsar. © BirdLife Finland rf
Storskarvskolonins ungproduktion kan bli noll
”Havsörnens jakt och störningar kan ibland vara så omfattande att det inte under sommaren produceras en enda unge i kolonin. Jakt som pågår år efter år har på några år lett till att en koloni på upp till ett par tusen bon inte längre häckar”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.
I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Till exempel i Estland är antalet storskarvskolonier störst i de områden, där det finns minsta antal havsörnsbon. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården.
Havsörnens inverkan på skarvens häckningsbestånd syns med fördröjning
Sedan 2010-talet har merparten av storskarvens häckningsbestånd i Finland varit koncentrerat till stora kolonier på över 500 par. I en stor koloni kan vissa fåglar lyckas med häckningen trots örnarnas jakt. Även om havsörnens jakt har fortsatt att öka under de senaste åren, orsakar inte örnarna förluster för storskarvskolonier i alla häckningsområden.
Storskarvens lägre ungproduktion påverkar storleken på häckningsbeståndet med två till tre års fördröjning, eftersom allt färre skarvar återvänder till sina födelseområden. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015 och under de allra senaste åren har beståndet minskat något.
Undersökningen publicerades i den internationella vetenskapliga serien Ardea, i vars juninummer har publicerats sammanlagt 31 artiklar om storskarven.
Mer information:
- Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi
- Överintendent Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, tfn +358 45 1375 732, fornamn.efternamn@helsinki.fi
- Kommunikationsexpert Eija Järvinen, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242
Länk till originalpublikationen: Occurrence and Behaviour of White-Tailed Eagles Haliaeetus albicilla in Great Cormorant Phalacrocorax Carbo Sinensis Colonies in Countries around the Baltic Sea. Ardea, 109(3):565-582 (2022).
Länk till artikeln i digitala publikationsarkiv HELDA